Ssshhhh

Ett stycke gullig baby och ett stycke pappa sover :)

Skrutten är 8 månader nästa vecka. Det här betyder att hon är mera aktiv när hon är vaken och hon sover längre stunder.

Vi alla tre sover i samma säng, men vi har en vagga. Den används bara för att söva henne då o då, och för att lägga henne i om hon däckar i ens famn i något annat rum. Annars tycker jag om att ha henne bredvid mig om nätterna och så har det varit från första början. Första 3 veckorna sov hon o jag ute i soffan, för att sängen var så mjuk. En alldeles nyfödd bäbis på tempur madrass blir ju alldeles mosad under mamma i sänkan som blir av hennes tyngd.

En liten vaknar till och vill veta var mamma är, vill vet var maten är. Vill veta att allting är okej. Även om jag så sover, så får hon trygghet från att det. Är hon hungrig hon väcka mig, amma, och så somnar vi om tillsammans. Det funkar inte för alla, men jag finner det mest naturligt att samsova. Ligger hon i vaggan bredvid istället så saknar jag henne bara ändå. Efter att ha väntat henne i 9 månader och drömt om att få ha en alldeles egen bäbis, så känns det otänkbart att lägga bort henne för att sova nån annanstans.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Egentligen skulle jag inte skriva om nånting alls, men kaffe har en tendens att få igång en på alla möjliga saker. Mest ville jag bara dela med mig av den fina bilden ovan :)

Skrutten hade väckte mig vid 8 och under våran promenadsåg jag stå perfekt i ån framför Kungs stenen, så jag skyndade mig ut igen efter att ha lämnat henne hemma i sängen bredvid pappa. Så sällan jag har min riktiga kamera redo när jag vill fota familjen. Blir ju mestpå mobilen. Så det gjord emig lite glad att få en ordentlig bild på en stund som värmer lite i hjärtat :)

Kor i ån framför kungsstenen, Enköping,Torstuna

Se hela ko galleriet här


Hallon med. Tamron 90 mm

Hallon

Helt sjukt mycket hallon har mannen fått hem under sina “Romerska mornar” 800 – 1200 g! Med romersk morgon menar jag, han, att man går upp o jobbar utan någon utdragen lyxig morgonrutin. Man bara kör helt enkelt, för att senare när arbetet kommit igång odentligt njuta av en större måltid. Ingen frukost, bara lunch.

Kalhygget, som först gjorde oss lite ledsen när vi skulle flytta hit, har visat sig vara en skatt. Hallon har vi lärt oss, är bland det första som växer upp när allting annat tagits ner. Kalhyggen erbjuder därför ofta enorma mängder. Vad vi trodde var ett oanvändbart område, är i själva verket ett vildvuxet Hallonland med gratis självplock.

läs mer för tankar om Tamron 90 mm + bildgalleri

Vart sitter husets själ?

Finns det levande material, så finns de en levande själ.

Undrar om det där med själen i ett hus har att göra med att materialet lever? Ett trä hus andas och rör sig. Det lever i rytm med årstiderna och lägger sig själv till rätta vart efter det behövs. Man hör hur det knakar ibland när hon sträcker på sig. När hon skiftar sin tyngdpunkt. Att varje stock och planka samarbetar för att hålla helheten frisk och torr gör huset till sin helt egen entitet :) Att beskriva det som själen, är väldigt romantiskt. Otroligt vackert sätt att beskriva den rörelsen på. Det känns ju som att det finns en närvaro i gamla trähus så folk inbillar sig spöken. Men det är ju bara huset den känner. Det är huset som låter. Pratar, om man vill.

Min uppfattning säger att, så länge det finns trä kvar, så finns det själ kvar. Det må vara uttorkat o jävligt, men det betyder bara att hon är himla utarmad.

Olja är bra för allt levande. Det stärker hud, som fjädrar som trä. 

Någons gamla cykelkorg, en annans diskställ

En cykelkorg håller mycket disk, kostar 20 kr second hand och är ganska söt.

Att diska för hand tillhör de mer ovanliga vardagsrutinerna numera, men hemma har vi har ingen maskin. Runt införskaffning har jag blandade känslor.

Naturligtvis ser jag poängen i det. Men jag undrar, byter man inte bara ut sina nuvarande problem mot andra? Disk kommer man ju alltid skapa, så länge man inte lär sig att använda ett och samma glas genom hela dagen o skölja/diska sin talrik direkt. Det är egentligen det problemet man skall lösa, inge köpa maskiner. Tänker jag.

Antingen ligger disken i hon eller i diskmaskinen och är smutsig. Problemet är ju att det är smutsig, inte vart den ligger. Egentligen. Sen är det naturligtvis alltid skönt att man kan gömma smuts bakom tex en rostfri lucka.

En diskmaskin tar ganska mycket utrymme. Den ytan hos oss är mitt emot kaminen och kan husera ved för två dagar. Vad är mest värt?

“Man sparar tid” säger folk. Att det gäller en tvättmaskin håller jag utan tvekan med om då det förr tog flera dagar ur en kvinnas vecka eller månad att få tvätten ir vägen. Men disk är inte lika otympligt om man har ett bra system, shyssta rutiner och lite disciplin.

Att diska för hand är trevligt

Mina mornar har en tid för att diska upp o torka bänkarna i köket, efter kaffet.

Först fyller jag en av hoarna med varm vatten upp till hälften och har i några droppar diskmedel. När ett glas tex, skrubbats rent läggs den i den tomma hon bredvid, så att diskmedel o vatten får rinna av.

Efter att all disk skrubbats o flyttas, använder jagd et smutsiga nu ganska ljumma vattnet till att skrubba ren hon i sig. Sen fyller jag en tredje del av den ungefär med kallt vatten och sköljer allt.

Det är nu cykelkorgen kommer in, eftersom mycket disk går fin ner i den och ligger bra tills det torkat. För en lyxigare diskning lägger jag en fin kökshandduk under korgen. Men det gör jag bara om jag har gäster.

MYSBACKEN !!

Det finns en plats på jorden, ca 3100kvm stor, som har ett berg Nordöst om sig och en mindre ödmjuk åker Sydväst. En grön mil att vandra Norrut, som leder till många olika fornlämningar. Många av dem har körsbär, krusbär, vinbär och äpplen som fortfarande växer.

Rakt Österut på andra sidan berget, ligger en konung i gyllene rustning begraven mitt i åkern. Längre Österut fanns en medeltids kyrka som revs 1723 för att den skadats rejält av åskväder. En Neoklassicistisk kyrka uppfördes 1790 till 1823 på samma plats, som inuti har en predikstol bevarad från första kyrkan. Ganska ballt.

Innan nyklassicismen/neoklassicismen var Rokoko populärt, som var ett överdrivet pampigt och detaljrikt, rent plottrigt dekoreringsalternativ som verkligen ansträngde sig för att visa upp ett liv som egentligen ingen hade. Nyklassicismen däremot, var väldigt emotionell. Man tar inte med allt plotter utan visar upp enkla balkar och pelare, som är pampiga och stolta utan all avancerad och imponerande dekor på. Neklassicismen är inte alls lika överväldigande detaljrik, utan ren, plan och luftig med eleganta detaljer som märker ut områden, tex hörn, dörrkarmar eller fönster. Som att man klev av sin höga häst, och tog ett djupt andetag istället. Insåg att man inte behöver blaffa på för att ge ett intryck av kvalitet. Det glädjer mig att vi har en Kyrka i närheten, i just nyklassicism. Känner att det talar för en attityd mot världen i allmänhet, som jag kan stå bakom.

Tomten i sig är en gammal trädgårdsmästar tomt. Önskar vi kunde få reda på mer om själva trädgårdsmästarens liv, men vi får se. Det fina boningshuset är byggt 1909 och på tomten finns ett gammalt 20 meter långt växthus med 90% trasiga glas och 100% trasig kamin. Mot skogskanten Nordöst från huset finns en mindre bod för klyven ved. Hit om den finns en gäststuga med jordkällare, som kommer fungera som en slags studio till mig.  Lite dolt i skogen, söder om huset, finns en stor lada som behöver en hel del kärlek och  omsorg. Han behöver städas ut invändigt och skogen som krypit fram upp till knuten tuktas. Ledsen kära skogen, men iom att du jobbat på helt under eget kommando senaste årtioendena, så har dina insatser blivit lite tokiga. Ja, jag menar – du verkar ju bara ha agerat som någon slags fuktleverans till ladan…  fukt som vem vet under hur lång tid bara krypit längre och längre fram, upp och in.  Jag förmodar att din plan var att leverera fukt tills plankorna ruttnat och fallit av, så att du lika sakta som säkert lyckas sluka hela skiten? Bra jobbat, men ladan skall stå kvar kära du. Så, vi behöver ta ett snack du och jag!

Så vad är grejjen med den här platsen? Jo, den är våran :)

Och det här kommer bli så jävla bra.

Källinge Gård

It is just as cozy as it is grand,
with potential knowing no limits with all its land.
Fancy balls, barbarian pig roasts and organic food at hand,
with great effort we can shift it, as if to gold from sand.

Now, would’nt it be amazing if I could tell you someone really famous, like The King of Sweden had said these words? Instead they came from no one greater than, than myself. However, they hold truth! This place was bought because they walked up the the meters from the road and felt like home. Even though paint was and is coming off from almost every building, the place felt abandoned and kind of dead with no certainty whatsoever when it comes to how much work this place will need to be “ready”. A house, especially a farm, is never “ready”, but you know what I mean. It could have been a huge mess. A black hole of wasted money, but they had faith – because it felt right. And it all worked out. Problems they had been told were problems were not problems, and after some digging and re piping, they were sitting on property worth much more than what they paid for it – because it had come with risks.

Now all the fun begins! Except for the baby coming in July, they’re building a henhouse, getting pigs, planting apple trees, growing potatoes, carrots, kale and spinach. Learning how to make baskets. Learning how to weave. Learning how to make wine… The plan is, to have all this up and running, then open a an Cafe serving coffee and drinks, organic desserts and simple foods for people out cruising with the MC’s or just driving around this beautiful area of Sweden. And a homestay for travelers. Come work for your stay. One of the barns can be converted to a beautiful dining hall with bathrooms downstairs, so this one can be rented out for conferences and parties.

All of this, is so bloody exciting. It will work and I know it! It just needs to be done. It just needs to be set up! Longing for the day when we move back, but I got business here in Beijing still so it will wait for a good amount of time. We have even been talking about a small Photography studio at a corner some where, since it doesn’t really need much. Absolute best would be if the Cafe and the Studio are in the same house, maybe just separate floors, because that way a Photography exhibition and a second hand shop (using and selling props for the studio) makes a lot of sense. Wait for your coffee while browsing through the shop and looking at our gorgeous pictures. Maybe even plan your shoot.

Dag 25. Tyresöremenissing

Jocke och Otto

Tjejerna och Dylan på lite godisbete

Här sitter Jocke och Otto nedanför häcken bredvid solrosrabatten och tittar på hönsen, som befinner sig på en ny del av tomten. Vi tog dom ner i trädgården för att se om de kanske hittar nåt gott där. Men de hade blivit för nervösa utan buren, så vi gav dom lite skydd.

Vi är lite långsamma idag då de var fest med P1 igår och sen vidare till D Lounge. Jag var inte på festen, men när jag och Jeanette åkte från henne strax innan 12 på natten och mötte upp Joakim på D Lounge var han hyfsat full och stod vid baren. Joakim tar sitt bakfyllebad just nu tillsammans med en George Martin bok. Jag själv pillar med min portfolio för att på måndag kunna visa upp lite av vad jag gör och kan för P1, som visat lite nyfikenhet. Först ut, bilder på fåglar och tjejerna. Tjejerna är ju inte fåglar, de är något annat.

Vi värmer på mat som Oscar lämnat i frysen då han åkte i fredags. Dom här risbollarna är gjorde på rismjöl och fyllda med jordnötssmör. Löjligt gott. Att äta en, två såna som avslut på en måltid är jätte trevligt. Du klämmer i dig massa ris i soya och dumplings i vinäger och absolut sista tuggan är en sån här.. Oj oj oj!

Lämna bort barnen inför resan

image

Våra växter, samt Otto är de barnen vi har för tillfället. Och det är svårt att lägga ansvaret för deras liv i andras händer, men så får de bli. Växter hos farbror och Otto hos morbror med fästmö. Det blir kalas! Tant Jessica tyckte så hemskt mycket om Otto och hennes kärlek var med all säkerhet besvarad.

Under dagen har vi också kört flera vändor grovsopor. Jag trivs väldigt bra på miljöstationen. Framförallt när vi åkte första vändan, då lirade dom Kapten Röd på ganska ösig volym inne bland elektroniken/ farliga avfallen. Fest! Jag kunde inte hejda mig själv från att sjunga med och dansa lite.

GROVSOPOR hela natten, GROVSOPOR hela dan

När det kommer till grovsopor så är mina känslor ändå klyvna, eftersom jag vill verkligen bli av med skit, men jag har en tendens att börja elda allt som brinner när något väl ryker. Sen, i efter hand upptäcker jag att jag nu eldat upp hela strumplådan för att se hur mycket den brinner. Är helt enkelt lite rädd för att, jag glömmer bort vad som ska sparas.

Också läskigt att man vill hjälpa till att städa bort gammalt skit, men tänk om “gammalt skit” är nåt värdefullt?
Var tex rädd idag när jag smsade med Kristoffer om att vi skulle komma över och lämna växter, lite spel och annat. Han skrev en lista i ett sms med spel, växter, skärm, schack.

SCHACK?! Jag har eldat ett schack!! Har jag eldat Kristoffers schack? Aaah, Shit nu har jag gjort bort min inför familjen Emanuelson BIG TIME. Jag satte mig på golvet då jag blev lite yr och frågade Joakim.

– Älskling? Vad var det för speciellt med Kristoffers Schack? (Krsitoffer samlar på schack nämligen..)
– Det var från London..

Inuiti mitt huvud så ser jag mig själv slå mig själv i ansiktet. Minsta jag förtjänade där.
Joakim stannar upp och tittar på mig.
– Sanna? Var är Kristoffers schack?
Jag sitter kvar på golvet, biter mig i läppen, ler med panik i ögonen och svarar
– Jag vet inte, den kan ha gått upp i rök.
– Varför har du eldat sett schack?!
– Jag tyckte de var så gammalt och slitet! jag tänkte att de var nåt gammalt skit kvar som ändå ingen ville leka med, så jag typ städade bort de.
– Men de var ju fräscht och snyggt, ett sånt schack med en inbyggd lucka?
– Ja.. men jag visste inte att de var Kristoffers, jag trodde bara de var nåt gammalt 60 år gammalt skräp som legat här.
– Sanna, först och främst. Om du eldar ett gammalt 60årigt schack, så ringer jag hit gubbarna i antikrundan som får komma hit och smiska dig.

Men, de visade sig att schacket jag eldat, har varit ett pappersark med svartvita rutor på. Kristoffers fina schack var safe and sound under sängen tillsammans med andra sällskapsspel. Har vi tur kanske han kan posta en bild på de.

Avfuktaren – En fantastisk maskin

Jag är inte så entusiastisk runt tekniska prylar, morderniteter etc, men visst gillar jag att saker och ting kan göra jobb åt mig. hade jag haft råd, hade jag haft en stab med folk som sköter mina grejjer, just för att jag själv är så jäkla virrig och gärna lägger min tid på annat, än att springa ärenden. Tänk att kunna sitta och dricka morgonkaffet i två timmar med en tex Amnesty Press tidning i handen. Avfuktaren och tvättmaskinen är två apparater som glatt mig mycket. Just nu tex har jag den fantastiska avfuktaren igång uppe i gästrummet för att hjälpa den stackars väggen mellan de rummet och badrummet. Där har de inte gått alls så bra, men jag kan slappna av.. Avfuktaren hjälper till.