Klockan var 7 på morgonen och Joakim åkte till jobbet, min telefon ringde strax efter att jag hört hans bil passera bron nedanför tomten. – Sanna, det är frost ute. Ta kameran.
Så, jag kravlade mig upp ur sängen. Tog på mig de som fanns närmast till hands och knöt en sjal runt halsen, visslade åt Otto att hänga på. Han är alltid lika entusiastisk när vi ska ut, men han har en tendens att hela tiden vilja springa upp till bilen. han tycker om att åka bil då han alltid vill sitta framme hos mig med fönstret öppet så att han kan lukta på allting vi åker förbi. Men såna här dagar så vet han att pappa inte är hemma och att mamma inte kan köra bil. Han är glad ändå, men förvånad när vi vandrar ner för tomten istället för upp. Ute var det så kallt att mina fingrar till slut var alldeles stela och oj vad nostalgiskt det är på den här årstiden. Exakt samma foton jag tog nu, tror jag nog att jag tog förra året också. Kanske inte riktigt, men jag promenerade i samma område och fotade frosten och snön.
Kommer mer bilder senare dag. Nu ska jag ut och släpa ved och annat roligt när solen ändå är uppe.