Dag 17. Fira kodarna!

Gled över till P1 kontoret vid 12 tiden för att få en adresslapp av Svante, så jag kan ta mig till Jeanettes kontor som ligger vid U-town. Han kollade upp lite namn och grejer, skrev mig en lapp och jag hoppade in i en taxi. Ringde upp när jag kom fram och vi gick till en nudelställe där jag fick en gigantisk och jätte god skål för 12 yuean, vilket är då ca 15 kronor.

Sen mötte vi upp hennes väninna Caroline och promenerade vidare till deras nagelställe, som nu var fullt. Vi hamnade på ett ryskt istället, där jag tyckte hon filade ner mina naglar för mycket och följde inte efter min egen form. Lacken tog också sin tid på sig att torka, så jag hann ju förstöra dom helt. Jeanette och Caroline däremot, verkade klara de galant.

Fira med P1!

Jag kom tillbaka till kontoret, satte mig ner i ett hörn och vips var alla kodarna borta. De satt länge länge länge på möte i de officiella mötesrummet, kom ut då och då för att hämta grejjer och försvann in igen. Efter ett par timmar kom dom ut i glatt humör och det var dags att fira! P1 tog ut dom på lite mat och öl för att bara lite officiellt säga – Good job!
Matstället var coolt, det var precis bredvid Högkvarters krogen för P1’s lilla crew, D Lounge.
Så för er som undrar, så går det alltså fortfarande bra för Joakim.. Han är awesome.

Efter middagen gick vi in på D Lounge, vilket inte var ett dansställe men däremot jävligt chill och nice.
Vi drack lite Mohito, rökte lite cigg, jag snackade med en kinesisk tjej som bor här i Beijing och är lite tillsammans med en Italienare, som nästan gjorde en affär med Sverige. Han ville ha kabelproduktion här i Sverige, han vill ta över marknaden i Sverige för kablar och ville öppna fabrik! Sverige i princip gjorde en “run away bride” och drog sig ur när sista papprena skulle fyllas i. Han kände sig som en dumpad brud i kyrkan sa han.

Svante, Sebbe och Co drog iväg för födelsedagsfirande, vi chillade kvar med David och Jaque, Arvi fick ligga på damtoaletten och klockan 4 tog vi oss hem, nu var det dags att sova. Lagom nykter promenerade vi hem Joakim och jag. Jag är så glad att iaf han har lokalsinne! Vi har promenerat hem lite överallt ifrån, tack vare honom.
Men folk tycker vi är helt tokiga, folk tar nämligen taxi överallt då den kostar ju ingenting. Men tiden man spenderar på att få tag i än, hade du promenerat dig fram på. Svante, Sebbe och Oskar går däremot gärna, de gillar vi.

Allihopa, tack för en trevlig kväll. Oh sorry, thank you everyone for a memorable night.
Och jag tror jag kan trivas i att servera mig själv som armcandy då och då, när nöden kräver de.

Leave a Reply

Your email address will not be published.