Dag 23. IKEA

Önskar jag visste vad texten bakom mig betydde

Lägenheten i Fortune Plaza behövde lite stuff för att göra lägenheten lite mer anpassad efter att folk faktiskt ska bo i den, samt behöver vi egentligen massa stuff till våran lägenhet. Budgeten tillåter bara täcke, kudde och lakan. Och värmeljus.. Kastruller osv, får vi plocka på en billig marknad.

Vi tar ett litet stopp nånstans där vi väntar på någon för att Jeremy ska göra nånting.
Under tiden vi väntar på en person så går vi till ett Thailändskt ställe för att jag vill ha en kopp kaffe.
– Men IKEA har gratiskaffe, vill du inte ha de istället?
– Nej tack, gratiskaffe smakar alltid dåligt. Jag behöver riktigt kaffe.

Jag får en meny på restaurangen och finner att man kan välja om man vill ha sitt kaffe varmt eller kallt. Jag hittade en spännande smak som Coconut, men valde en choklad då mitt resonemang gick:
“Den måste dom ju vara experter på ifall dom till och med experimenterar med kokos”
Priset på 28 yuen är 5 yuen lägre än min annars dagliga organic och fairtrade märkta caramel-latte, tall från Esquries på hemmaplan. Nu fick kanske en tredje del dess storlek, serverad i en töntig liten pappersmugg med ett ofunktionellt plastlock till. Lite sprutgrädde på och chokladsås som var köpt från en motsvarighet till Lidl.
Toppen på det här var att jag fick sen koppen ställd i en plastpåse, ett sugrör, plus några sockerpåsar.. Kändes som att jag hade varit på fiskdam.

IKEA är lika uttröttande överallt på jorden.

De första vi vi möttes av var ett liveband!! Ett gäng snubbar som sjöng, spelade gura och grejer i restaurangen.
Tydligen används IKEA restaurangen här för businessmöten bland annat, då folk verkligen gilalr Ikea. Och det är jätte vanligt att man kommer hit bara för lunchrestaurangens skull.

Vi skulle ha sängkläder till oss och till företagetslägenheten, handdukar till dom och handdukar till oss. Det till dom och det till oss.. Jeremy och jag matchade färger på lakan med påslakan och de tog evigheter, framförallt då vi hela tiden glömde bort vad vi hittat och så glömde vi ibland kolla storlekar och var tvungna och byta osv osv.. Och så diskuterade vi mönster, men var på budget.

Sen ville han hela tiden köpa allt de billigaste till företagslägenheten, men jag tyckte de skulle ha de tjusigaste.. Så om Jeremy har spräckt budgeten, så är det inte hans fel. Jag är väldigt övertygande och manipulativ, samt en kvinna. Men när det kommer till inredning, så tror jag att ordet kvinna hade räcker då de resterande för underförstått i sammanhanget.

Lunchpaus.



En skål pumpasoppa, hur god som helst. Så jag tänkte på att vi hade flera pumpor hösten 2010 som bara stod på altanen och frös till döds, de var lite synd för jag hade ju kunnat göra en god soppa på dom. Samt så hade vi en .. (Shit! Vad hände med pumpan vi lyckades odla fram iår?! Har vi glömt den i stugan..? Tar reda på de sen.) liten pumpa även iår, men den hann vi aldrig tillaga. Den var så fin också, så jag ville aldrig skära i den. Tanken var att vi skulle ge den till Ingmarie innan vi åkte, men nu är jag rädd för att den bar möglar sönder och skapar fruktflugehärva i stugan.

Swedish meatballs och gott, gratis riktigt kaffe. Kaffet var fantastiskt, jämförelse med den snusk-koppen jag köpte tidigare. Och gratis.. Jag höll den där chokladkoppen i handen tills den blev iskall, sen ställde jag den på golvet inne på kuddavdelningen på Ikea.
Hela IKEA och restaurangen var de samma som hemma men skar sig på tre ställen.

  • I lunchrestaurangen fanns knivar, gafflar, skedar och chopsticks.
  • I butiken utanför fanns älgpasta, IKEA kex, Choklad och absolut vodka.
  • Damernas utnyttjas lite annorlunda då sitsen var lite nerkissad och hade skoavtryck på sidorna och behållaren för sanitetspåsar användes som en askkopp. Jag torkade bort kvinnornas kiss från mig själv och hoppade upp med skorna på ringen!

Jag kom hem med ett kvitto på 1700, men vi skulle hålla budget. Dock så var det inte så mycket jag kunde göra åt de eftersom jag vägrade tillåta annat än ett 200×200 täcke och Joakim behöver en nack-kudde, dock så valde jag den för hårda och dyra varianten, slet upp förpackningen innan han ens han blinka. Sen var det kanske onödigt av mig att köpa fotoalbum jag tänkt använda som skissblock, då jag blev så förtjust i 210g papper. Men all den tiden på kontoret, där jag bara ritat på de tråkiga 80 pappret. Har inte ens sett röken av nåt över 100 då jag ritade ut mitt 180block hemma. Jag fick en sån trevlig känsla i magen av den vackra lila pärmen och de 12 bladen tjockt papper.