Dag 51. Äventyr bakom biltvätten

Idag gick jag tillbaka igen till bakgatan bakom biltvätten för att plocka upp lite städgrejjer. Jag gick förbi all jag redan sett och fortsatte framåt till en korsning där de fyra hörnen bestod av bakelser, bakelser, höns i bur och städgrejjer! Perfekt!
Jag satte mig hos hönsen. Lycklig och sorgsen över att se dom./h4>

Förutom den här stackaren..

Jag undrar också ifall dom här hönsen alltid sitter i dessa burar, eller om hon väljer ett par hon tar med sig till marknaden.
Bredvid hönsen hade dom någonting som plockade, skollade, slaktade, kokade eller kanske malde en fågel. Framför den här specialbyggda tunnan på marken låg ett vattenbad med lite rester i. Jag såg framförallt en fot sticka fram under några fjädrar.

Jag satt hos dessa fåglar säkert en kvart och bara tittade. Jag bara satt där på huk, aktade mina grejjer från marken och tog bilder. De hade väldigt vackra höns faktiskt, de hade bland annat två stycken stora Orpingtons, en Wyandotte, till och med Brahmahöns som jag hade själv och en vit väldigt stor silkeshöna. Silkeshöns vad jag vet, blir inne såhär stora.. Så att, så friska kanske dom inte var. Men jag vet alltför lite om silkeshöns för att uttrycka mig. Jag ville bara plocka upp dom allihopa. Bygga en inhägnad åt dom och komma och mata dom varje dag.

Dyskalkyli i kassan

Gick in i närmsta butik som såg ut att sälja hushålsgrejjer och fick tag i en jäkligt shysst skärbräda. Sockor och lite annat. 90 kuai.. Inte bara de, han var också så pass snitsig att han knöt ett paketsnöre runt brädan så att den såg ut som en portfölj, bara de var ju värt att betala för. Jag reagerade dock på hur han tog lång tid på sig att räkna ihop allt. De handlade ju inte om några stora summor, men han gjorde uppställningen flera gånger på flera olika sätt. Listade, parade ihop, strök under och strök över. De tog så lång tid att jag hann tycka synd om honom, tillslut var de liksom inte ens småroligt längre.

Oreda i lagret

Jag försökte gestikulera att jag ville ha något som man kan städa golv med, men hon började visa mig golvplattor av flera olika slag istället.
Förvånad över att golvplattor var närmare i hennes tankar än en typ av trasa, men förvåning tjänar ingenting till så jag jag slutade fundera på varför hon har golvplattor och frågade mig istället, vad har dom inte? Den frågan känns mer värd att ställa. Tillslut förstod vi varann till den grad att hon hajjat att jag vill ha en typ av mopp, men inte en av de två hon visade mig. Hon rotade runt lite bland städgrejjerna som att hon visste vad hon letade efter, men inte var helt hundra på var hon lagt den. Hon grävde fram precis vad jag sökte, men bara en av två delar. Så hon började hon rota igen. rota.. och rota..

Och rota, och rota… Ett skaft kom fram! Men de gick inte att fästa dom i varann då en skruv saknades. Nu fick hon manlig hjälp, så de rotade tillsammans. Rotade, rotade och rotade.. Sen fixade dom. Fixade och fixade och fixade. Tillslut hade jag fått en jäkligt snygg, men inte rätt Mac.Gyver-lösning på hela kalaset så nu kunde jag ju inte ens säga nej och framförallt inte börja argumentera om priset. 50 spänn! Deal.

Jag rotade själv fram lite andra grejjer medans dom fixade och donade, så jag plockade på mig lite mejslar för att knata över till Fortune Plaza och mecka ihop IKEA prylarna som fortfarande bara står där i sina kartonger. Samt så köpte jag ett gammalt, gammalt, slitet måttband som jag tänkt lämna på kontoret tills vidare eftersom att de håller på att möblera om här. Sure, de är slitet.. Men, de är rosa. De andra nya fräscha var ju gula och 2.5m kortare. Och vi allt vet vad man säger om gult, de är fult.

Sen hem och städa täntke jag men icke, utan Joakim behövde ju en badmössa. De tog mig sen två timmar ute i stan och kylan för att inte hitta nånting. . Nu jävlar går jag hem tänkte jag, men hamnade istället här.. Vid Joakims dator klagandes över att jag inte är hemma än. Men nu jävlar går jag!