Itorsdags sa Sophia på kontoret till mig att komma tillbaka under fredagen efter kontorstid och prata lite, de gällde 30 minuter. Jag nekade såklart inte och kom hit vid 19tiden, väntade till nästan 21 och fick veta om en plats som finns ledig. De gällde ett Internship som Streetstyle Fotograf för p1.cn.
Gissningar och fakta
Anledningen är väl framförallt att jag kan engelska och därför kan fotografera alla västerlänningar. Kineserna missar dom eftersom att man måste hålla lite konversation som be om tillåtelse att publicera bilden på hemsidan, underskrift samt ge en inbjudan till p1.cn. Kineserna har generellt en engelska som inte håller för de.
Det verkar inte vara så att jag åker själv, utan vi är nog en grupp på kanske fem personer. Min kinesiska kommer förhoppningsvis få lite stark medvind!
Misstänker att jag kommer börja fotografera ute på gatan och i gallerior, men P1 fotograferar också inne på klubbar. Framförallt verkar de vara vid ett område som heter Sanlitun. Som rykten säger att många åker till, framförallt för att P1 är där och fotar.
Sanlitun är the place to be ifall du vill ha stora kedjor som Addidas Store, Esprit, American Apparel och även dyrare finare märken som Louis Vuitton etc. Restauranger, klubbar, open mic, gallerior med privatägda butiker och galna bakgator för nattliv. Du hittar de mesta här! Och P1 fotar de coolaste av de coolaste.
Jag blir utrustad med en kamera och får “proffessional training” i hantering av just den här kameran. Förhoppningsvis behöver jag inte betala taxin själv överallt. I värsta fall förväntar dom sig att jag ska åka buss och tunnelbana, men de är isåfall på tiden. Hittills har jag bara åkt buss en gång, de var hem från Nanluoguxiang. Och jag hoppas också på att få lite vänner..
En trevlig skillnad här mot Sverige, praktik ger betalt.
Fotograferna och redigerarna.
De har 130 fotografer ute varje dag och plåtar. Nu 131. Jag vet inte, men jag tror jag är ensam västerländsk. Dom här fotograferna kommer och tömmer sina minneskort på kontoret och alla hittills, under två månader har varit otroligt trendiga kineser. Tjejerna som är ute och plåtar har inte kört på det här gulliga som epidemerat stan annars, utan de har kört på något eget. Lite Robyn-aktigt coolt med platåskor, leopardmönstrad jacka och hatt. Killarna verkar gilla sina skinnjackor. Generellt bland kinesiska tjejer så har dunjackorna tagit över stan. Sen också päls. Ju fluffigare, desto bättre och ju mer, desto
bättre. På skorna, väskan och jackan samtidigt är optimalt. Sen finns de tjejer som är varken eller av dom här, men dessa stereotyper är väl de vanligaste.
Tjejerna idag försöker hitta något mellanting på söt och cool. Vem skulle vara ett perfekt exempel på det här? *host, host*
Jag ser fram emot det här! Jag älskar kläder! Jag blir frustrerad på att jag inte bara kan gå upp till folk på stan och få en vettig bild. Hittills har jag smygfotat med min mobilkamera bland annat och gått bakom dom, för att bara spara vad dom haft på sig. Mina bilder saknar kvalitet, men de fyller sitt syfte. Jag har sparat jackor framförallt, då jag ska försöka skissa ihop en egen och sy upp när jag åker till Shanghai. Nu kan jag fota bilder hela veckorna och inte ens i smyg! De flesta blir gladeligen fotograferade, för att alla vill vara med i P1. Yeey!
De klär sig shysst på kontoret, vilket gör att jag saknar min garderob något så löjligt mycket.
Ingen verkar vara like sugen som jag på färgglada strumpbyxor däremot, kanske därför jag hittills inte hittat några här i Kina. Saknar mina röda hemma. Känns så trist också eftersom att jag hemma har 6 jäkla lådor med kläder, skor och väskor. Dessutom mycket bra i blandningen. Jag hade brist på väldigt lite! Nu har jag brist på allt! Här måste jag använda mina jäkla nattlinnen på stan pga brist på alternativ, tur att jag har shyssta jäkla nattlinnen.
Sanna K. Kinas sämst klädda stilfotograf?
Frågor jag bör ställa.
- Får jag publicera mina bilder på sannak.se också?
- Vem betalar transport?
- Vad händer om jag pajar kameran?
