Jag ville så gärna ta med dom här, trots att hon var i Sverige och kunde köpa sina egna. Min plan var att ha dom tills de perfekta ögonblicket, tex alla hjärtans dag eller om hon fyller år inom en snart framtid. Påsen hade fått mycket stryk påvägen hit, så de var lite bråttom men de hade klarat ett par veckor till.
Det var så ledsamt att inse att, den här chipspåsen är allt vi har i lägenheten att äta. Klockan var mycket, vi var helt slut, inga pengar och även vi så haft så var nog inget öppet. Klockan var säkert 04 eller något och det var så jäkla läskigt att vara ute och gå den här tiden på dygnet, framförallt såhär i början. Promenaden från taxin var nog!
Med sorg öppnade jag påsen och njöt av chipsen..
Men du Jeantte, Tack.. Du räddade faktiskt oss. Nu kunde vi gå och lägga oss utan att vara alldeles illamående och halvdöende morgonen därpå. Men jag är ledsen för dina chips, hoppas du hinner ta med dig egna.