Kan man bleka textil med salt och sol?

Att vila är viktigt, på riktigt.

Sara Bäckmos alla kanaler och live sändningar från hennes super härliga odlings grupp på facebook, tar upp en hel del av min tid. I förrgår läste jag ut hennes bok Skillnadens Trädgård – och när jag lade ner den kände jag att jag vuxit. Ur läsningen och alla stunder jag spenderat med boken i knät klädd i pyjamas har jag vuxit mer o mer in i den Sanna jag visualiserat att jag är i framtiden. Nånstans där i den oklara framtiden så når jag min fulla potential och hittar mitt kall! Hittar mitt sätt att leva på. Där att förbruka energi och, ger mer utav det. En vardag där ens måsten, gör en glad samt betalar ens räkningar.

En trädgård året om har jag inga planer på att tjäna pengar på, utöver dom kronor som sparas på att slippa köpa sparris i butik. Vilket jag iofs inte gör, för det är skit dyrt. Men när jag går där o påtar, knaprar på halv jordiga rädisor så samlar jag tankarna kring dom projekt jag jobbar med sen. Studion och butiken. Båda dessa är långt bort, men samtidigt redan här.

En studio kan vara en improviserad plats på designerad eller temporär yta i hemmet där man tar bilder. Det har jag. En butik kan vara online på Tradera. Det har jag också. Det som saknas är en plats där dom båda är permanenta och fysiska på en o samma plats, utanför vårat hus. Dvs in på på övervåningen som behöver bli ett lekrum i takt med att det andra rummet blir sovrum. Nuvarande sovrummet blir odlings rum.

Odlingsrum är nödvändigt eftersom förkultiverade plantor klarar sig bäst samt ger skörd tidigare. Det blir ju himla stökigt i huset med plantor utspridda på överallt där det finns ljus. Iom dessa ganska seriösa planer, kan man lugnt säga att Trädgårdsglädjen har tagit med med storm i år! <3 Bara dagar efter att en granne frågade om vi odlar potatis eller nånting men jag svarade “näe, vi har ingen möjlighet till det just nu, i år”. Sen pang bom ba, började jag förodla massvis. Inte är det första svängen med odling, bara ett kärt efterlängtat återseende. Vi började odla grönsaker redan 2009 när vi flyttade ihop o bodde i torp. Sen hände ju Kina, sen hände bäbis och så var ju den här trädgården ett stort virrvarr av tuvor, sly o kvickrot. Men inte nu längre. Nu börjar den bli jätte fin. Iaf enligt våran brokiga och ganska organiska standard.

Nog om det där med trädgård. För att den är där för livskvaliteten och vilan, men inte jobb, nätverk, skapande och pengar. Det är butiken och studions syfte. Länge skissade jag på hur min attefallsstudio skulle se ut. Ute i regn o rusk var jag där ute och placerade ut mindre stockar för att få en känsla av utrymmet. Klurade på hur dörrar, trappa, kök, toalett och garderober skulle placeras. Det var jätte roligt. Uppgiften slukade mig verkligen. Att försöka få in allt, men samtidigt hålla kvar känslan av att det är ett stort tomt rum man kan göra vad man vill med per projekt, var svårt. Frustrerande. Förvaringen framförallt var alltid i vägen eller för långt bort. Skall man ha förvaringen utanför i en egen lite friggebod? Tillslut landade jag i att, det jag behöver exakt just nu – är bara en tom torr yta som jag kan få vara och breda ut mig i, utan att vara i vägen. Utan att det känns trångt.

Så, därför håller jag nu på och renoverar ladan.

På den vägen är det. Insåg att för mig personligen är det ett himla jobb att bygga en attefall o planera kostnader för el o vatten osv. Men att bygga om en farstu till ladan och slita ut allt gammalt bråte, putsa och måla känns enkelt. Jämförelsevis. Så det håller jag på med! Jag bygger inte en, utan tar fram en studio. Är du intresserad, så kan du följa bland annat den processen , samt lite trädgård på mitt instagram konto mysbacken.

Sanna K Studio kommer vara en plats främst för fotografering. Kläder och porträtt. Utöver fotografering, så en studio för att ta hand om och förnya kläder. Laga, färga, förvandla, dekorera. Önskar att Sanna K Studio kommer föra tankarna till någon som älskar stil. Hållbar stil. Sanna K som fotograf önskar jag kan få jobba med smarta människor som också älskar kläder, men precis som jag – inte vill att miljön eller någon samhällsklass tar stryk. Sååå viktigt är det ju inte. Bara himla kul. Kläder skall vara kul. Önskar få in designers och sakkunniga om mode industrin, som kämpar för hållbarheten. Alla olka delar av hela kedjan. Textil konstnärer, butiks ägare, slow fashion poddare och naturligtvis, sömmerskor, designers och dom klädskapare som gör kläder av återvunnet material. Om någon syr tygpåsar av gamla segel eller gör hårband av kaffepåsar. DET och HEN vill jag ha in i studion. Kreativa porträtteringar av skaparna, med deras skapelser. Det är min dröm för Sanna K Studio. Tills jag har en plats att bjuda in till, så kör jag självporträtt med dom kläder jag säljer i min lilla butik. Vilket för mig vidare till nästa del, just butiken.

Butiken har jag tänkt skall vara en återbruksbutik samt good old fashion 2h. Men ingen loppis. Det kommer inte finnas kartonger av saker i som ingen vet vad det är. Utan fina strukna kläder som doftar lavendel och är upphängda. Så där fint organiserat att Maria Koindo skulle bli stolt och lite besviken, eftersom hon älskar röror o här finns det inget att organisera.

Nåväl. Jag drömmer.. drömmer o drömmer. Och det är så härligt. Medans jag lyssnar på poddar, läser böcker och tittar på Kalle o Brita som gör sin grej – så längtar jag efter att bli vuxen. Visst är jag 32 och så… Men jag har inget körkort och jag jobbar inte aktivt. Men jag vill! Jag vill så gärna ha en studio med öppettider. En skön liten butik som har provrum. Min egna lilla värld där jag är både boss och servitris. Bjuder på kaffe, städar och hjälper folk att hitta rätt plagg. Kan t.om hjälpa till med att sy upp och ha mig. Vilken roll detta här än kallas, så är det den jag vill spela. Och när studion är nersläckt, så kan jag jaga sniglar ute i trädgården.

När studion är öppen men jag är själv, så redesignar jag kläder och förvandlar textil till något man kan ha på sig. Jag som älskar färg vill kunna bestämma över färgen i alla plaggen. Tex köpte jag ett par pastell jeans i nån kulör av persika, som inte alls passar mig. Dessa behöver göras om för att sedan säljas i butiken. Tänkte gå på med penseln och testa om man kan få linoljafärg att fästa. Iom att jag inte får bort det när jag råkar drälla av misstag, så kanske man kan måla lite fina blommor med flit på något? Vi får se. En annan tanke är just, miljövänlig blekning. Nu har jag glömt vilket plagg det var som jag ville bleka, men jag vet att jag har något liggande som verkligen skulle behöva sig en liten uppljusning.

Funkar det med saltvattenpray och solbad? Vi får se.

EDIT: Juste, det var denna skjortan. Fyndad från Sellpy på Tradera. Mönstret är nytt i min garderob så det är spännande, materialet är slitstarkt och formen sitter skönt, men färgen trivs jag inte i. Kan man bleka den med salt o sol? Just nu regnar det, men snart kommer ju sommaren.