Oscar, Wang Yu och vi skulle ut och äta och jag ville att Oscar skulle visa den här vegetariska restaurangen innan han åker hem, så vi åkte till Pure Lotus. Det är en restaurang folk sagt ett flertal gånger att jag troligtvis kommer gilla, men ingen sålde riktigt konceptet på de sätt de förtjänade att säljas. Jag köpte oavsett, men de fick de ändå att låta lite som ett lite sunkigt, billigt men innovativt ställe. Men det var oj så mycket mer.
Jag visste bara att allt de serverade var vegetariskt, men du beställde kötträtter. De serverade saker och ting , som ser ut som tex hajfilé eller fisk. Men är i själva verket något annat, oftast olika varianter av tofu.
Ca 20 minuter bort med taxi, in i en gränd där det stod servitörer utplacerade i kylan som följde oss vart vi än gick på ett väldigt omhändertagande vis. Genom en port eller två och in i ett stort rött tält. Det här gav mig otroligt konstiga vibbar så jag ville nästan vända om, men visserligen så kände jag på mig här att -Nu kommer något jag aldrig sett förut..
Första jag uppmärksammande inne i tältet var den upphöja minipoolen i marmor, som var fylld av stearin och hade fyra vekar i sig. Den var lika stor som ett badkar, kantig och kanske 1dm djup. Den här matsalen var tom, men de ledde oss igenom den till en annan där stearinljus också var enda ljuskällan. Stämningen var harmonisk, lite som om Indiskakedjan skulle ha en riktigt middagsrestaurang.
Menyns grafiska profil var underbar
Vi fick ett runt bord, som hade ett eget tält. Tältets tyg var ljust i linne och spets, spetsigt tak och lite avsides. Sen kom två stora böcker in, varav den ena var drinkmenyn och den andre mat.. Menyn var säkert 70cm lång, 15cm bred, vägde säkert 1kg och du hade den liggande på bordet framför dig, på längden. Lite text här och var, men större delen av varje sida var bild. Bilderna var inte särskilt högkvalitativa, men effektfulla. Fladdrande tyg i nyanser som passade med innehållet i dryckerna, som framgick i texten. De trodde mycket på naturkrafterna och berättade att de ena och de andra från naturen, som finns i den här drycken är tex blodförtunnande. Till de hade bilder på en person som dansar i nån häftig rörelse, men de är otydligt att det är en person, mest fokus på tyget som fladdrar iväg och tar 70% av all yta.
Menyn var så vacker att jag blev alldeles till mig. Men grabbarna förstod inte hur jag kände mig, förutom Joakim såklart. Det var frustrerande att sitta på ett sånt ascoolt ställe med tre personer som inte alls blir lika lyriska runt inredning, tyg, sniderier och grafisk profil som jag. Men såklart satt Joakim och jag bytte lite “Holy shit-blickar” till varann då och då, han är ju inte helt bakom flötet när de kommer till såna här saker.
Serveringen
De lade ut en varsin ljusgul servett framför oss alla, med en kant pekande mot mitten av bordet. På servette lade han ett grön exotiskt plastlöv, och på det här en stor snäcka. Alla fick en liten krypande bebis i porslin bredvid som, som chopsticksen vila mot när de inte användes.
Vi fick en ca 30cm hög vit porslinsfigur med blåa tunna mönster. Det var en herre med en skål i handen, som serverade oss en varsin bit hajfilé gjord på tofu.
Det här var bara början.. För att hoppa till slutet, så gick jag på damernas och då märkte jag att servitören inte var helt okej med att vi bara går hur som helst. Han skulle ju servera frukt nu! Han hade lagt mandarinerna med kvistar kvar i en skål med röktabletter i, så röken rann vackert ut genom skålen och spred sig över bordet. Det här missade jag eftersom han och jag mötte varann precis bakom bordet, men oavsett så kom jag kom tillbaka väldigt snabbt och sa till Joakim – Kolla handfatet.
Joakim kom tillbaka med ett ansiktsuttryck jag tyckte mig väldigt mycket känna igen, outtryckt entusiasm.
– Jag måste ha ett sånt..
– Jag vet älskling..
Oscar gick också av nyfikenhet, men hans respons var inte mer än “enhetligt..”- Jo, de är väl klart att de är enhetligt! Men, sen då?!.. Det var inte mer än så. Handfatet var en stubbe, vars rötter sen slingrade sig över golvet och du tvättade dina händer i en skål gröpt ner i stammen. Till de var papperskorgen en stor vas.
Härlig konversation..
Eftersom Wang Yu och Oscar är grundare av P1 och Joakim är ny, så pratade de hemsida och kod. Jag lyssnade med, men tröttnade tillslut och började bläddra menyn jag funderade på hur jag lättast smugglar ut. Jag kände för att rita av ett fotografi på kol, då jag gillade hur ådringarna i trät låg i ett sånt fint naturligt mönster.
Det här fick oss utslängda..
Fotnot. Notan för oss två gick på 350yuean, ca 420 kr.
