Sporadiska gula prickar på jackan jag precis fått av mamma. Känslan vid realisering av att det hänt gjorde mig näst intill förtvivlad. Men läxan lärd! Ät ingenting som rapsolja och gurkmeja med finkläderna på.
“Det måste ju finnas nånting för sånt här!!” tänkte jag och började googla. Fann snart att allting pekade mot galltvål.
Blöt upp. Gnugga. Låt sitta. Skölj. Tadaa.
Om alla butiker stängde utan förvarning, har du allt du behöver? Dvs, tillräckligt med ombyten för det livet du vill leva under alla årstider. Eller har du massa annat istället?
Personligen skulle jag känna mig lite som jag alltid gör på semester, om allting plötsligt stängde. Att jag har massa ombyten att tillgå men kanske inget som är riktigt rätt för hur dagarna ser ut. Inga pålitliga skor man kan gå långt i under sommarväder, då är kängorna för varma. Ingen funktionell solhatt, utan min blåser av vid minsta vind.
Mest plats i min garderob tar vardagsfina och festfina plagg. Klänningar, kjolar o blusar med wow effekt som är alldeles underbara, men som inte hjälper mig ett dugg när jag har saker att göra. Tex springa upp o ner i trappan under vårstädningen, möblera om, jobba i trädgården, hajka eller plocka bär. Visst har jag bra grejer, men ytterst sporadiskt när det kommer till funktion.
På det viset har jag shoppat fler problem än lösningar, eftersom tillfällen då jag behöver praktiska kläder är fler än när jag behöver fina. Att ge dom så mycket plats i mitt hus är egentligen vansinne.
När det väl är fest som vankas däremot, så är flera alternativ heller inte nödvändigtvis något som gör vårat liv rikare. Att ha 12 maxi klänningar att välja mellan gör inte processen att komma i väg trevligare än om man haft 3-4. Vetskapen däremot, om att något alltid finns där för en, tex ett par kängor som aldrig släpper in vatten eller ett par jeans som aldrig tappar formen – det är fantastiskt. Då är man alltid redo oavsett väder. Så borde jag ha shoppat för alla säsonger, hellre än att ha flera ombyten för dom där festerna som aldrig händer.
Varför köper vi ens sånt vi egentligen inte vill ha?
Skulle man dra i nödbromsen för all produktion nu, skulle jag betala högt för ett gäng benvärmare i någon tjockare trikå. Dessa uppgör en viktig del av min ganska komplexa utstyrsel om nätterna. Ändå har jag bara två par, o bägge är lite trasiga.
Men, jag har massa klänningar. Som bara ligger där.
Avslutningsvis vill jag ta upp någonting som är självklart för vissa, men lite av en evig kamp för andra. Hur vet man om något är rätt köp?
När det kommer till klänningar, är “dans testet” bra att ha med sig till provrummet. Det går helt enkelt ut på att du svänger runt lite grann i halv grandiösa disco moves för att se om tyget följer eller limiterar. För jeans provningen är “plocka upp något från golvet” testet att rekommendera. Pyjamaser däremot, kräver ett yoga test. Kan du inte spontan yoga utan restriktioner i Krigar positionen, så har du fel pyjamas. Vi alla har olika krav och därmed olika tester eller tänkta scenarion, vet du vad dina är eller chansar du bara?
Tänk på det.
Ps. Skulle gärna också ha ett gäng fårskinnstofflor på lager, men såna kan man nog alltid få tag på.
Under vagnpromenaden mot kyrkan fick jag möte i byn av en annan granne som också var på vagnpromenad, samt hade otroligt tjusigt mörkröda stövlar på sig. “If you see something, say something” sägs det ju, så jag berömde dom och hon svarade “man måste våga”.
Ja, visst gör man! Man måste våga prova. Motsatsen är att hålla kvar i sitt nuvarande gamla jag med själv valda sanningar i stil med “det är inte jag” att tex måla naglarna eller ha vita sneakers. Det är inte jag, ÄN. Allting du är, är ju upp till den här exakta punkten som passera på 1 sekund. Skulle du få för dig nu att hoppa upp o ner eller skrika ut svordomar tvärsöver torget, så var du inte den som gjorde så – tills nu. Sedan kan du ju välja ifall du skall fortsätta med det eller inte.
Vissa idéer kommer inte funka, men det är en del av testandet. Hennes röda stövlar funkade skitbra, min rosa klänning gjorde inte. Det är inte ett problem, eftersom jag enkelt kan skicka klänningen vidare genom att återigen göra den tillgänglig på Tradera. Tillslut hamnar den framför någon annans ögon, som den gjord mig. Tyvärr i lite sämre skick, då jag är lite kladdig och smutsig och slarvig i hur jag lever. Vilket märks på prislappen.
Sidonot: Det är ju en vettig anledning till att kanske börja vara lite försiktigare, och separera tydligare i vardagen på sysslor – så att fina kläder hålls i fint skick. Må så vara, men äh. Det är inte så enkelt för den impulsive.
När plagget hamnade framför ögonen på mig på Tradera, tänkte jag att jag kanske borde introducera lite mer ljusa feminina plagg i garderoben. Denna Dry Lake klänning i storlek Large kändes som en bra start, iom att den är så rymlig och har ett midje band till.
Den här looken som jag vattnar den stackars squashen som kom ut på friland alldeles för tidigt, samt märgärtorna som knappt tittat upp än, med – är mitt försök at få den att fungera. Få detta blekrosa plagg att kännas som mig.
Fast, det går inte. Plagget och jag har helt olika vibbar. En omöjlig emulsion. Det blir liksom aldrig någon majonäs av oss två.
