Husvisning, en slags första dejt med boplatsen

Något ärvt, något fyndat och något nytt.

Den här jackan fick jag av mamma som tyckte huset var fullt med för mycket saker. Tanken var att jag skulle sälja den åt henne, men när jag tog den på mig för att testa storleken så kände jag mig alldeles för bekväm för att vilja ta av den. En sån där rund typ av bomulls jacka i samma modell som klassiska 80 tals denim jackor hade jag inte riktigt sett framför mig att jag nånsin skulle ha. Trodde jag var mer av en “svart trench med huva och midje bälte- typ av tjej”. Det visar sig att man inte vet vad man tycker om förrän man provat. Det dom säger är helt sant. Man ska iaf prova. Oavsett vad de gäller.

Denna modell av jacka visade sig var perfekt för hur jag lever. Den passar in i vad jag har för behov av en jacka. Luftig nog att man får in en varm tröja samtidigt som den är mjuk o skön nog att man är bekväm i bara linne under. Rymligheten gör också att man är lika rörlig som om man bara har en oversize hoodie på. Kragen och knapparna gör den lite stilig, så man känner sig ganska välklädd även fast intrycket av den snarare är lite mer casual cool. Färgen dessutom, är ju något utöver det vanliga. Mamma har dessutom haft den i tio tals år, men skickat är som nytt. Vilket är himla fascinerade i sig, eftersom ingen av mina plagg, eller ens saker ser ut som nya efter ens ett år. Jag kan liksom inte (?). Jag är alldeles för kladdig o rörig, slarvig o distraherad i hur jag lever.

Nog om det.

Skall man ta till sig av Kon Maris tankar kring boplatser, så borde man ta en dusch och klä sig lite respektabelt inför en visning. Syftar på just den där biten om att man kan och bör kommunicera med sitt hus eller sin lägenhet, som om den är en beskyddande entitet. Så idag klädde ja mig för huset!

Orange är en färg som är full av kreativt liv och kärlek om du frågar mig.

Så vad passar inte bättre, än en glas orange roligt randig knyt topp?

Till huset ville jag medla något i stil med “Tja! jag är cool.. Jag kommer inte förstöra dig på något vis med massa plastfärg o skit… Jag kommer typ fota, odla, måla o dansa en del… Det kommer bli ganska löjligt av o till för att jag är ganska fjantig ibland. Men också lite kaos då jag är lite vild… Men jag inte farlig. Lite vild, lite knäpp men inte farlig.

Jag vet inte om mitt meddelande gick fram, men jag tror det.

Man ska våga prova, sa en granne

Under vagnpromenaden mot kyrkan fick jag möte i byn av en annan granne som också var på vagnpromenad, samt hade otroligt tjusigt mörkröda stövlar på sig. “If you see something, say something” sägs det ju, så jag berömde dom och hon svarade “man måste våga”.

Ja, visst gör man! Man måste våga prova. Motsatsen är att hålla kvar i sitt nuvarande gamla jag med själv valda sanningar i stil med “det är inte jag” att tex måla naglarna eller ha vita sneakers. Det är inte jag, ÄN. Allting du är, är ju upp till den här exakta punkten som passera på 1 sekund. Skulle du få för dig nu att hoppa upp o ner eller skrika ut svordomar tvärsöver torget, så var du inte den som gjorde så – tills nu. Sedan kan du ju välja ifall du skall fortsätta med det eller inte.

Vissa idéer kommer inte funka, men det är en del av testandet. Hennes röda stövlar funkade skitbra, min rosa klänning gjorde inte. Det är inte ett problem, eftersom jag enkelt kan skicka klänningen vidare genom att återigen göra den tillgänglig på Tradera. Tillslut hamnar den framför någon annans ögon, som den gjord mig. Tyvärr i lite sämre skick, då jag är lite kladdig och smutsig och slarvig i hur jag lever. Vilket märks på prislappen.

Sidonot: Det är ju en vettig anledning till att kanske börja vara lite försiktigare, och separera tydligare i vardagen på sysslor – så att fina kläder hålls i fint skick. Må så vara, men äh. Det är inte så enkelt för den impulsive.

När plagget hamnade framför ögonen på mig på Tradera, tänkte jag att jag kanske borde introducera lite mer ljusa feminina plagg i garderoben. Denna Dry Lake klänning i storlek Large kändes som en bra start, iom att den är så rymlig och har ett midje band till.

Den här looken som jag vattnar den stackars squashen som kom ut på friland alldeles för tidigt, samt märgärtorna som knappt tittat upp än, med – är mitt försök at få den att fungera. Få detta blekrosa plagg att kännas som mig.

Fast, det går inte. Plagget och jag har helt olika vibbar. En omöjlig emulsion. Det blir liksom aldrig någon majonäs av oss två.

Hellre specifika egenskaper, än nyskick

Röda kängor i dåligt skick. Sålda på Tradera, 20 kr.

Hellre en skavank på rätt hatt, än perfekt skick på fel hatt! Hellre en sliten jacka med fickor på rätt ställen, än en ny jacka med helt fel fickor. Det är inte lika viktigt att sulan är svart, ifall tårna får gott om plats eller att stövlarna är gula, om dom håller strumporna torra beroende på hur man prioriterar egenskaper. Den ekvationen är personlig och det finns ingen mall. Jakten på ens nästa hatt eller parkas är individuell resa som på gott och ont får styras lite för mycket av prislappen. Man sparar inte nödvändigtvis pengar på att ta den billigaste, iom att man inom kortare tid kan behöva ersätta den.

Ofta vet man precis exakt vad man vill ha och hinner bli så frustrerad ett par gånger under jakten, att när man väl hittar det så får det kosta vad det kosta vill. När vi vet vad vi vill ha ser vi dessutom förbi mycket annat, som andra personer kan tycka är oerhört viktiga. Tex kan dessa skavanker vara anledningen till varför säljaren ens säljer, men för oss gör det ingen skillnad. Antingen för att man vet hur man lagar den eller för att den fyller sitt syfte oavsett.

Hatten har en kant som börjar gå upp… Vill någon ha den ändå?

Har du en hink vars handtag lossnat är det fortfarande inte skräp, eftersom att behållare behövs i alla möjliga syften. Sälj det där du har liggande, även om någon söm har börjat gå upp eller lim börjat släppa.

Sanningen är att, även om det kan ta tid för pryl o köpare att hitta varann – så kommer denna någon ta glädje i att återställa skicket eller helt enkelt bara låta den vara som den är! Det är ju fantastiskt.

Det är inte nödvändigtvis skicket som gör att man känner sig hemma, utan viben.

Köpte mera gamla syskrin på Tradera!

Bemålade syskrin från 1950! Såå fina :)

Efter lite om och men levererades dom hela vägen till huset, men först såg det ut som att jag skulle behöva åka enda till Västerås DB Schenker terminal för upphämtning. Försäljaren på Tradera blockade mig efter att jag påpekade hur uppåt väggarna det var att ta 400 kronor frakt trots att jag ändå måste åka till en annan stad för att hämta dom. Men han var visst mer samarbetande när fraktbolaget ringde upp. Troligtvis för att han fick reda på att det inte kostar mer.