Eventmodel – Sanna K

Hengshui Fashionshow

Vi kom fram dagen annan och då var de redan sent för middag, så vi hoppade i säng. Upp tidigt nästa morgon för att sen bli upp-plockade av Eva runt 7.00 och körda till ett lokalt frukostställe. Där vi åt typish avlånga munkar som man doppade i varm soyamjölk, en hel korg fylld med munkar for 4 kuai! Tur har jag förstått efter första eventet att man bör ha frukt med sig, alltid. Sen var de smink och klänningar på uppe i ett konferensrum och såklart ska Eva smeta in mitt fejs i foundation för att att dölja mina små katastrofområden. Kul! Så jag bär sånt smink jag inte alls tycker om, men de är mitt jobb just nu. Samt fyller de mina ögonbryn så jag känner mig ibland som en rysk prostituerad, men de är mitt jobb.

Som de sa när jag skulle hårmodella för Tony & Guy i gymnasiet. Vi skulle få nya moderna frisyrer, samt skulle vi gå en show på Berns inför 250 personer. “Vi vet att sminket de ser lite clown-aktigt ut. Men ni ska vara på scen, så vi behöver göra allt väldigt mycket och väldigt tydligt då ni kommer var långt bort från åskådarna. Scensmink fungerar så eftersom ni kommer ha starka lampor på er osv.” Mitt smink var glittrigt och gult, men jag vart för rädd när de skulle klippa mitt hår så jag drog. Rolig detalj är att, han som skulle klippa mig var Steve som samma år varit jury på Americas Next Topmodel. Så jag hade set honom på tv. Dagen innan var under audition var de ca 150 pers som stod utanför Tony & Guy i slussen för de här jobbet. Jag följde med som stöd till min vän Jessica, lustigt att jag fick jobbet istället. Jag stod där i rad med ett par andra tjejer, blev ombedd att stanna. De valde små och smala tjejer, eller tjejer med tjockt stort hår. När alla andra gått förutom de som skulle gå showen, stod Steve och kände på mitt då svarta och otroligt glansiga hår. “It’s fine is’nt it” sa han och förväntade sig ett vettigt svar, “If you say so” var allt jag kunde komma med vilket blev en isbrytare, då de alla fick något att skratta åt. Nästa dag när vi var tillbaka för att faktiskt få det här att hända, hörde jag dessutom Steve fråga en kollega innan han skulle klippa mitt hår “Have you seen the pretty girl with black hair and braces?” Förlåt, nu skryter jag bara.. Så, sista gången jag ojar mig över det här, trots allt fem år sen. Typiskt också att jag ändå skaffade typ samma frisyr de tänkt klippa ett par månader senare för att min frisör föreslog de. Andra gången gillt!

Plåta lite under väntans tider

Alina och jag gick lös på en vacker stol vi såg i de andra ombytesrummet. Kameran var inte rätt inställd så de flesta på mig blev väldigt mörka, nästan till den graden att de var svarta, därför de är inte med i galleriet. Samt Alinas blev mörka också, så jag redigerade dom till att se lite ut som gamla bokmärken. Sen drog vi upp iaf en gardin, då vi fick vi lite bättre ljus.

Showen

Den här showen var enkel! Upp på scen två gånger med långklänningen. Sen upp på scen två gånger med en kort vit klänning, vilken jag älskade. Åh, den var så fin! Jag gick två gånger själv, klädd i olika klänningar, samt en gång med Alina och en gång med två kineser samt Alina. De är lite snyggt när vi är fyra stycken, men krävs mer mod att gå själv.

De här jobbet gick bra, men jag fick kritik av Eva. Jag ser för blyg ut tydligen och jag går för fort. Kanske för att jag är blyg och därför går för fort! Och de här är min andra show. Men jag förstår, bra att hon säger till. Alina hade ett bra knep, lite onaturligt höga knän och tydligt böjda ben för att sen ha väldigt tydliga raka ben. De blir bra, ser elegant ut och man har något att fokusera på. Efter den här kritiken blev jag rädd för att hon tappat förtroendet för mig och inte ringer lika entusiastiskt en tredje gång.Så jag försäkrade henne om att “Jag är bara ny, jag kommer lära mig. jag har aldrig gjort de här föurot, bara de vi gjort med dig”.

Jag menar, jag är alltid nervös när jag måste göra bra ifrån mig. Så det härför mig har varit så otänkbart. Jag blossar alltid upp i situationer då jag pratar med någon jag vill imponera på, eller inte vill verka sten-dum inför. Att göra modelljobb är hundra gånger värre! Då de är en hel publik! Men gled in på de för att Alina behövde hjälp en gång, så jag ställde upp två timmar för fyra timmar 1000 när ett flygbolag öppnat kontor i Beijing. “Fly Overseas” Försöker hitta en länk, men de är hopplöst. Då behövde jag bara stå och säg Godkväll till alla gäster, samt leda dom från hissen till lokalen. Busenkelt, men till tredje eventet har de avancerat lite.

Zhangjiakou 6 Fook Jewelry

Vi blev ditkörda kvällen innan, skulle fått hotell men vi hade inga pass med oss. Istället fick vi sova hemma hos någon vän till klienten som hade ett stort hus. Vad jag märkt när de kommer till folks inredning, är att de blir sällan personligt och hemtrevligt. De här huset kändes mer som ett hus de kan hyra in sig på över en helg för att ha lite fest, men de bodde där. De ekade, såg ut att vara möbler som kommit med huset, inga mattor, inga tavlor eller familjefoton, ingen dekorering överhuvudtaget. De enda som tydde på att nån bodde där, var tandborstar, handdukar, hygienartiklar i badrummen samt lite hudkrämer och ett buddhisitiskt armband i min säng. Jag hade svårt att sova så jag pillade med den och somnade inom kort. Just de här armbandet var ovanligt fint också, de var vita pärlor i glas och en svart.

Well! De här jobbet var spännande för att vi fick komma in i en smyckes butik som sålde löjligt dyra grejer. Jag fick dessutom ta bilder, vilket man aldrig får i kinesiska butiker. Jag la inte så mycket energi på att fota smyckena tyvärr, då de krävdes för mycket koncentration. Jag mest bara plåtade för att kunde förmedla lite hur se såg ut och vad vi gjorde. Fick massa fina bilder på Alina såklart, men hon blir aldrig dålig på bild. Jag däremot, måste jobba hårdare då mina linjer är rundare, så de är svårt att ge illusionen av att de är skarpa vilket ger bättre foton.

Showen

Jobbet var roligt och ganska enkelt, inte helt organiserat. Vi västerlänningar var utspridda i ledet med kineser. Vi gick upp på scenen, promenerade till mitten längts bak, poserade, gick längst fram, poserade, gick tillbaka och stannade längst fram på stora scenen, poserade, höger kanten på stora scenen, poserade, vänsterkanten på stora scenen, poserade, tillbaka till mitten längst fram på stora scenen, poserade, sen tillbaka till mitten längst bak på stora scenen, posera och sen av på andra sidan än varifrån vi kom.
Det finns en film på sista showen, då vi gick ca 10 men vi kommer aldrig få den. Hon som filmade var klientens assistent, de vägrar betala för de 30 minuter extra jobb vi gjorde. Så vi pratar aldrig med dom igen.

När vi stod bredvid scenen i de led vi skulle gå upp på, så stod vi bland alla åskådare. Vissa försökte prata kinesiska med oss, vilket fungerade bra så länge de bara frågade saker om våran ålder och nationalitet. En kvinna började fråga varför jag är blond och en annan tjej brunette. Brunetten tog illa vid sig och gav henne ett stenansikte, gissar på att hon kände sig ouppskattad. De har en ide om att alla skandinavier är blonda, men i själva verket så är ju blont ganska speciellt även hemma. Sista uppgiften efter att ha visat upp smycken och diverse hantverk så skulle vi stå på trappan utanför butiken. Vi stod där i 20 minuter, höll en och samma posering och blev fotograferade av publiken. Minns en kinesisk tjej som var så exalterad att hon knappt kunde hantera sig själv. Fotade sig med den ryska blonda tjejen och Alina, så glad att hon skrattade. Vi behandlas som kändisar, fast vi bara är kommer från någon annanstans. De kan vara så att, de som bor där kanske aldrig har sett västerlänningar förut på riktigt om inte nån enstaka. Så de är lite sådär – Shit, vad är de där? Nu tar vi en bild!

Eventmodell

Mera bilder här: Zhangjiakou 6 Fook Jewlry

Yes, nytt jobb! Eventmodell! Innebär att min agent (ooh yeas, jag har en agent) ringer ca 7 dagar till 2 timmar i förväg och talar om för mig vad nästa jobb är för nåt. I regel är det 2 – 4 timmars jobb. 2 timmar ger 800 yuan och 4 timmar ger 1000 yuan. I samtalet får jag informationen om plats, tid och vad som ska tas med. Tex om hår smink och kläder är något jag ska ordna själv eller ifall de redan har garderob och stylister.

Jobben varierar, men i regel gäller de modell för accessoarer och kläder eller välkomna gäster till konferenser och firanden.
Om platsen är i en annan stad får jag/vi transport, hotell och mat + lön. De handlar om små events nu till en början, som tex nystartade företag eller äldre företag med nyöppnade lokaler som vill ha en “mei ny”. en mei ny är “vacker kvinna” som välkomnar gäster i dörren. Företag som firar något speciellt och vill ha tjusiga damer som delar ut priser vid små lotterier och tävlingar, samt säger godafton på kinesiska när gästerna kliver in.

De finns också jobb som går ut på att sitta på en klubb, dricka drinkar och flirta med karlar så att de dricker mer. Inget jag tänkt göra trots att jag är så oerhört charmig. Men många kinesiska brudar sysslar med sånt, samt de yngre jobbar ibland med att sjunga tillsammans med karlar på karaoke. De är ett tokigt fenomen här i Kina med Karaokebarer, här kallas de KTV. Vissa erbjuder just sång-flickor. Du kommer inte som betalande gäst, får välja en tjej från ett led med x-antal stycken. Sen sjunger hon tillsammans med dig så länge du önskar.

Företag som är inne i mode och klubbliv vill gärna ha västerländska tjejer på sina klubbar, restauranger osv för att de ger ett exklusivt intryck.
Tex så tar många modeller jobb på klubbar som Suzie Wongs och Vics, där de vistas där ca 3 timmar för 100yuan/timmen. Deras jobb går ut på att se snygg ut, vara charmig och dansa. Västerländska tjejer attraherar killar som spenderar pengar på drinkar till sig själva för att bli modiga och drinkar till henne, för att få henne full förmodar jag. Det här har jag inte gjort, men om jag kan få betalt för att röja ett dansgolv så är jag meeer än nöjd.

Exklusiva smycken i Zhangjiakou

Senaste jobbet jag hade var var i en stad 2.5 biltur bort, Zhangjiakou. Där vi gick runway för smycken och olika hantverk värda upp mot 100.000 yuan klädda i tjusiga klänningar hyrda från ett ställe i närheten. De här var utomhus klockan 10 på morgonen.. Jätte konstigt, men publik hade vi! Ca 100 personer.
Vi alla fick också hår och smink fixat på plats. En märkbar skillnad på oss fyra västerlänningar och de 15 kineser var att, kineserna blev så otroligt mer upp-spacklade än vi. Uppe på scen var jag sammanlagt ca 10 gånger och en dom finns på film. Efter att jag sett den upptäckte jag att min walk inte är perfekt, men inte pjåkig heller. Jag går med en bra attityd, men på tok för snabbt.. Och jag måste stå still ca 1 – 2 sekunder längre när jag poserar längst fram. Summasumarum så var eventet roligt, men allt runtomkring var påfrestande. T.ex löjligt inrökta och rökiga restauranger, dålig säng, inge varmvatten, knappt några vegetariska alternativ på bordet osv.. Men i de stora hela så var de jätte kul och jag ska tillbaka nästa vecka igen för ett annan modelljobb, men inte för smycken. Men imorgon ska vara smyckesmodell igen! De går bra nu! Mitt mål är att jobba ihop pengar nog så att Joakim och jag kan resa till Hongkong innan våra visum går ut i December. Vi kan inte förnya dom igen om vi inte reser ut från landet en gång, eller skaffar Z visum vilket är jätte komplicerat med hälsocheckar och what not.

Fotnot: Den där frisyren höll hela dagen, hela bilresan hem och jag kunde sova med den en halvtimme för att sen gå en show. Den tog inte ens 10 minuter för en tjej att sätta upp. Nytt intresse för hår växte fram..