Det är svårt att veta ifall metaforer som fungerar i språket går att ta så pass bokstavligt till konsten, att man faktiskt tar på sig flera hattar för att få igenom nån slags symbolik om att man kan och gör en hel del olika saker, på bild?
Men äh, det var ju värt ett försök.
Mom jeans känns som något påhitt ingen egentligen har. Bekväma praktiska byxor som sträcker sig ovanför naveln tror jag fler pappor än mammor har.
I gymnasiet minns jag en tjej som tyckte jag såg himla bekväm ut i min vinterjacka. Tittade tillbaka på henne i sin väldigt snygga skinnjacka och svarade att hon inte alls ser bekväm ut i sin. “Näe jag fryser som fan… men jag skulle aldrig välja att vara varm framför att vara snygg”.
Kanske den attityden som slängs ut när man är mamma? Dessa praktiska plagg som inte tryck på magen, skaver på höften eller klämmer på bröstkorgen per design kallas därför mammakläder? Dom där plaggen man aldrig hade gått ut o raggat killar i, men man älskar nu?
Såna kläder som går att existera i när man har en annan människa som i princip bor på ens kropp. I mitt fall mycket kjolar och tunikor; allt med mjuka eller inga resårer.
Nu när lillen är över 8 månader och äter mer o mer riktig mat så har jag långsamt börjat ta fram plaggen som inte har omedelbar amnings möjlighet i sig, men som är korta nog att enkelt få ur vägen om man måste.
Det som numera är min stora glädje att få dona med bakom kameran är modebilder. Modeller eller inte, nya fina grejjer eller inte – så älskar jag att sätta ihop en outfit och en bild i en bakgrund som funkar med kläderna. Bilder på kläder i kontext där dom skall användas.
För det här tillfället kände jag tex att det är konstigt hur elegant och casual generellt är två olika saker. Som att bara för att man är lite fin, så kan man inte vara bekväm. Men, tänk om man inte behöver välja? Tänk om Casual Elegance kan vara en ny stil?
Dvs, bekväm om fötterna men fin på huvudet och i ytterocken? :)
Ingen är bara en sak. Vi alla är lite av allt :)
Utomhus vid första åsyn syns en fin och damig lila ullhatt från Gudrun Sjöden i klassisk stram modell med brett brätte, ihop parad med en mörkare grå ull jacka från Zara, Trafaluc/TRF i lika klassiskt och stramt utförande. Över har en fyrkantig polyester sjal i dramatiska färgkombinationen svart och rött klätts på som en Palestina sjal. Eller som en stor haklapp, om man vill. Den är helt enkelt knuten bak. Svart basfärg med röda slingrande och ganska nätta blommor gör sig himla vackert i nästan vilken kontext som helst. Dessa tre väldigt stilfulla plagg mjukas upp med en brun och blommig axelväska från Ceannis i en mjuk och lätt påsig modell, samt ett par svarta Gore Tex i Softshell från Ecco som passar allat o alla. Såna basic boots-liknande sneakers skor korsar alla gränser kön och subkulturer. Tyst som en Ninja blir man också med dom inomhus. Perfekt för en förälder när man skall smyga förbi en liten bäbis som sover i vagnen för att hämta påtår till kaffet och dricka ute i trädgården, men också för inbrottstjuven.
Axelväskans rem är förövrigt lång nog att ligga diagonalt över kroppen från axel till höft, men för en som går fort och gärna långt, är väskans guppande mot höften påfrestande. Det är också om du frågar mig, lite stilfullare med väskan på en axel än diagonalt över kroppen. Plus att jag inte vill ha mitt kaffe varken shaken eller stirred ;P Men uppskattar möjligheten att enkelt kunna förlänga den på två sekunder när jag har hund i koppel, en matkasse att bära, skall putta vagn, bära bäbis, hålla termos eller något annat sånt kul man gör ibland. Väskan blir med andra ord himla praktisk av att kunna välja! :)
Väl inomhus när ytterkläderna hängs av så är denna stilen ytterst ledig. Under alla damigheter finns ett par gröna jeans, en svart vit hoodie i bomull och en rostbrun tunika i velour.
Ledig eller elegant? .. HA! Luring. Både och.
Om även onsdagar får vara för återhämtning, så blir nog hela året mer produktivt. En dag mitt i veckan för att sluta tänka jobb. Låta surret lägga sig. Fokusera på vem man vill vara, sin familj och alla dom där små sakerna man gärna blir duktig på.
Imorse tog jag mig tiden imorse att läsa hela dagens etc. En lyx jag inte har tid för när morgonkaffen går till att preppa för dagen.
Men onsdagar ska vara helgdagar framöver, att spenderas ute i trädgården eller inne i böcker.
Självporträtt i klädd kinesisk långkjol, koreansk akryltröja med vad jag vill kalla snygga 60tals färge roch en hyfsat sprakande orange Italiensk handväska. Stickad mörkblå (fantastisk) basker och sjukt bekväma vattentäta Softshell Ecco skor. Kompromissa aldrig komfort för stil.
Påtåren av morgonkaffet upphällt i termos och en tidning i axelväska, var all prepp jag behövde för att ge mig iväg till kyrkogården denna fina höstmorgon.
Skrutten är 8 månader nästa vecka. Det här betyder att hon är mera aktiv när hon är vaken och hon sover längre stunder.
Vi alla tre sover i samma säng, men vi har en vagga. Den används bara för att söva henne då o då, och för att lägga henne i om hon däckar i ens famn i något annat rum. Annars tycker jag om att ha henne bredvid mig om nätterna och så har det varit från första början. Första 3 veckorna sov hon o jag ute i soffan, för att sängen var så mjuk. En alldeles nyfödd bäbis på tempur madrass blir ju alldeles mosad under mamma i sänkan som blir av hennes tyngd.
En liten vaknar till och vill veta var mamma är, vill vet var maten är. Vill veta att allting är okej. Även om jag så sover, så får hon trygghet från att det. Är hon hungrig hon väcka mig, amma, och så somnar vi om tillsammans. Det funkar inte för alla, men jag finner det mest naturligt att samsova. Ligger hon i vaggan bredvid istället så saknar jag henne bara ändå. Efter att ha väntat henne i 9 månader och drömt om att få ha en alldeles egen bäbis, så känns det otänkbart att lägga bort henne för att sova nån annanstans.
Men det var inte det jag skulle skriva om. Egentligen skulle jag inte skriva om nånting alls, men kaffe har en tendens att få igång en på alla möjliga saker. Mest ville jag bara dela med mig av den fina bilden ovan :)
Skrutten hade väckte mig vid 8 och under våran promenadsåg jag stå perfekt i ån framför Kungs stenen, så jag skyndade mig ut igen efter att ha lämnat henne hemma i sängen bredvid pappa. Så sällan jag har min riktiga kamera redo när jag vill fota familjen. Blir ju mestpå mobilen. Så det gjord emig lite glad att få en ordentlig bild på en stund som värmer lite i hjärtat :)
Se hela ko galleriet här
Plötsligt upptäckte jag hur det ena stackars monstret storbölar i mitten utav alla andra ganska glada monster på lillans overall. Helt ensam, ignorerad och skitledsen.
Insåg här hur extra viktigt det blir att tänka på hur en illustration ser ut från olika perspektiv. Framförallt när den skall tryckas på barnkläder?
Detta känns som en ganska stor miss :)
Men sitter på en storlek 68 så, äsch. Bäbisen kommer ju inte märka ändå.
Bemålade syskrin från 1950! Såå fina :)
Efter lite om och men levererades dom hela vägen till huset, men först såg det ut som att jag skulle behöva åka enda till Västerås DB Schenker terminal för upphämtning. Försäljaren på Tradera blockade mig efter att jag påpekade hur uppåt väggarna det var att ta 400 kronor frakt trots att jag ändå måste åka till en annan stad för att hämta dom. Men han var visst mer samarbetande när fraktbolaget ringde upp. Troligtvis för att han fick reda på att det inte kostar mer.
Att stå för sin egen vision är lättare sagt än gjort. Att sträcka upp handen och säga “Nej jag håller inte med” utan ett tydligt svar på den potentiella responsen “Nehe? Vad är bättre då?” känns nästan som socialt självmord, så man låter bli.
Eller?
Reklam skall vara något som gynnar både kunder o säljare. Inte något manipulativt som smutsar ner en stad, eller förstör innehållet i en tidning eller på en plattform. Inget som utnyttjar desperationen hos unga eller ensamma att vilja passa in. Inte heller skall reklambilder agera självgoda pekpinnar som arrogant utropar sig själv mer åtråvärd än oss andra. Som någon slags ledare för vägen fram. “Bli som mig, så kommer du också xyz”.
Kläder skall ju vara roligt, inte kaotiskt. Kläder skall lösa problem, inte skapa dom. Kläder skall finnas där som våra vackra sköna kompisar i livet, som håller oss varma, skyddar oss från solen, bär våra saker medans vi lever vårat liv. Njuter av vårat liv och allting som det innebär. Promenader, dans, fest, matlagning, städning, jobb, romantik. Vädret skiftar med årstiderna, så kraven på kläderna gör det med.
Hur ska man kunna tänka ut en smart garderob efter dessa krav, om man samtidigt måste hålla sig uppdaterad på trender?
Jag säger såhär. Om pågående trender fortfarande är snygg enligt dig, två säsonger senare; hoppa på. Men inte på en gång.
Var hellre den som bär dom utsvängda 70tals byxorna två år efter alla andra.
Bär dom för att du bli glad av att ha dom på dig. Inte för att du tycker dom skickar rätt signaler om hur med du är i tiden.
Men åh andra sidan, gör som du vill. Är trender viktiga för dig. Gör det dig glad att vara först, så var först.
Men blir du utmattad av hur mållinjen konstant flyttas längre fram. Hoppa av loppet :)
#älskakläderintetrender
Hälsoexperter må tycka iden är himla dålig, men… Men! Jag älskar att starta dagen med en stark kopp kaffe och en supergod sockrig bulle :P #semestermorgon
