Tag: Otto

Oj vad jag saknar Otto nu när han är hos Agnieszka över natten…

Men det är smart att börja avvänja mig från Otto, då jag inte kommer se honom på lång tid när vi väl åker. Jag hoppas han får det bra, att får fortsätta äta päron, får följa med på blåbärspromenader, klättra berg, leka apport med päron och har pälsen torr när han är inomhus efter att ha struttat omkring på en regnig gräsmatta. Att klorna klipps, att han inte spenderar tid så mycket ensam, att han inte får massa godis då de gör honom olycklig och att han kelas med och hålls ren. Helt enkelt, att han tas hand om och är omtyckt. För han är min favorit.

Igår på eftermiddagen försvann Otto. Han var på plats när jag vaknade 14:30 och iaf fram till 15:00 hade jag koll på honom. På plats var han dock inte däremot när klockan slog 16:30. Han har under hans 11 år smitit en rad gånger under den där grinden, men han är alltid tillbaka in om 20 minuter eller så hittar på honom nere på Fågelsången, alternativt på timmermansstigen.

1.5 tim hade helt plötsligt gått och någon Otto sågs inte till.. Jag började såklart bli orolig och jag var så ledsen att jag inte ens kunde musta upp att ropa efter honom när jag var ute och letade. Så jag gick hem igen och ringde polisen, för att säga till dom att om de kommer in en svart liten dvärgschnautzer med lustiga ögonbryn och Hugo-tänder så är han min. Och han heter Otto. Jag blev så säker på att nån tokkärring plockat in honom, och förhoppningsvis är hon iaf vettig nog och ringer och anmäler en upphittad hund till polisen.

När två timmar gått kommer tre småtjejer och lämnar över Otto till grannen. Han var nyduschad och finkammad.